Facebook
Twitter
Även om det har sina särdrag står den kinesiska banksektorn nu inför liknande utmaningar som västens finansiella system. Dussintals små banker har haft likviditetsproblem de senaste månaderna. Observatörer tror att det växande problemet har potential att utlösa en finansiell kris som kan växa till en ny global smältning. Kinesiska statligt ägda enheter har just räddat den andra regionala banken på bara två månader.
Läs också: Stora reglerade tokenförsäljningar indikerar att ICO kan komma tillbaka
Baoshangs kollaps var bara det första avsnittet
Under det senaste året eller så har det funnits tecken på att det kinesiska banksystemet blir mer skuldsatt och mindre likvida. Nästan två dussin banker är nu sena med sina årsredovisningar för 2018, en stark indikation på att deras balansräkningar kanske inte ser så snygga ut. De flesta av dem är små och medelstora institutioner med regional betydelse men sammantaget utgör de en betydande marknadsandel. Dessutom lånar de ut kapital och tillhandahåller tjänster till ett stort antal företag och enskilda kontoinnehavare.
Problemen med Baoshang Bank, en långivare som verkar i den inre mongoliska autonoma regionen kan en dag beskrivas som det första avsnittet av den hotande kinesiska krisen. Banken kollapsade i maj utan föregående tecken på att detta skulle hända. Enligt sin rapport från 2017 registrerade den 600 miljoner dollar i årsvinst från föregående år och hade 90 miljarder dollar i tillgångar, medan dess dåliga lån var under 2%. Men institutionen befann sig plötsligt på djupt vatten och greps av Folkets Bank of China.
Baoshangs insolvens, med tanke på dess storlek och betydelse, borde inte se ut som ett stort problem. Det snabba ingripandet från Kinas centralbank PBOC, den första förvärvet på mer än två decennier, visade dock att centralbanken verkligen var orolig och ville isolera händelsen. Och det finns en god anledning till det: det har uppskattats att de dåligt reglerade regionala kinesiska bankerna tillsammans har lika mycket tillgångar som landets ”stora fyra” statliga banker. PBOC injicerade också 600 miljarder yuan (över 87 miljarder dollar) för att upprätthålla likviditeten i sektorn och skapade en insättningsförsäkringsfond för att skydda sparare och förhindra bankrörelser.
Inneslutningsarbetet och beslagtagandet av Baoshang Bank var också tänkt att fungera som en varning för andra finansinstitut – de var tvungna att förbättra kontrollen över utlåningsrisker. Som ett resultat av affärsbankens insolvens och tillsynsmyndighetens rörelser har små och medelstora banker i Kina nu mycket svårare och dyrare tillgång till kredit på den interbankmarknad som de är starkt beroende av. Detta förvärrade krisen och skapade förutsättningar för nya fall av insolvens i banksektorn.
Bank of Jinzhou räddad av statligt ägda kapitalförvaltare
Det tog inte lång tid innan det visade sig att en annan regional kinesisk bank har problem med låg likviditet. Bara ett par månader efter Baoshangs kollaps, Bank of Jinzhou, som verkar i Liaoning-provinsen, räddades av tre statskontrollerade kapitalförvaltare. Den senaste söndagen rapporterade Bloomberg, en enhet av Industrial & Commercial Bank of China och skuldförvaltarna China Cinda Asset Management och China Great Wall Asset Management Corporation kom överens om att köpa minst 17% av Jinzhou’s aktier.
Enligt publikationen värderas den 10,8% aktie som ska köpas av ICBC till 3 miljarder yuan (440 miljoner dollar), vilket är över hälften av Jinzhous bok från före krisen. I juni 2018 hade den lilla långivaren tillgångar värda nästan 750 miljarder yuan och dess nettovinst hade ökat med 7,7% jämfört med föregående år till 4,3 miljarder yuan (625 miljoner dollar). Men trots sin lilla storlek, jämförbar med Baoshang, valde PBOC den här gången att inte delta i räddningen. Och det är inte för att den inte hade råd med det, till skillnad från den amerikanska centralbanken, den kinesiska centralbanken gör aldrig in på stora kvantitativa lättnader.
En anledning till PBOC: s beslut att undvika direkt inblandning kan vara att bevara stabiliteten på marknaden för permanenta obligationer, dess recept för rekapitalisering av affärsbanker. Centralbanken har försökt övertyga dem om att använda instrumentet för att skaffa finansiering och öka sitt kapital. Permanenta obligationer är räntebärande värdepapper utan förfallodag. De kan inte lösas in men de ger räntebetalningar på obestämd tid. Sedan början av detta år har kinesiska banker emitterat mer än 35 miljarder dollar i evigheter.
Huvudfrågan med dessa värdepapper är att investerare måste vara säkra på framtiden för den emitterande enheten för att kunna lägga pengar i dem, eftersom obligationerna aldrig kommer att återbetalas. Dessutom, om ett företag går i konkurs, kommer de inte att kosta något. Helt naturligt föll de eviga obligationerna utgivna av flera små kinesiska banker som Jinzhou efter beslag av Baoshang. Men PBOC skulle inte lätt acceptera ett misslyckande i sin strategi att rekapitalisera banker med likviditetsfrågor.
Bank of Jinzhou är bland de kinesiska finansinstitutionerna som är sena med att offentliggöra sina ekonomiska resultat för det senaste året. En lista sammanställd av Zerohedge innehåller ett 20-tal banker, inklusive Baoshang och Jinzhou, som försenade sina årsrapporter. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna från 2017 kontrollerar dessa banker tillgångar värda nästan 4,5 biljoner yuan (650 miljarder dollar). De flesta av dem är mycket beroende av interbankfinansiering som knappast är tillgänglig just nu.
I juni i år meddelade Bank of Jinzhou att dess revisor, Ernst & Young, hade slutat innan han tecknade bankens 2018-konton, rapporterade Reuters. EY avgick efter att det inte fick dokument som bevisade att några av bankens kunder kunde betala sina lån. De båda sidorna var också oense om lånens faktiska användning som skilde sig från det angivna syftet. Bankens aktier har också stängts av från handel i Hong Kong sedan april.
Vem kommer att rädda Kina?
Många analytiker förväntar sig nu att nästa stora ekonomiska sammanbrott kommer snarare än senare, och vissa tror att det kommer att ske redan 2020. Kinas oroliga banker kan utlösa krisen och världen kan behöva komma överens med en annan negativ verklighet: den här gången Folkrepubliken kanske inte kan delta i en global räddningsplan eftersom den kommer att behöva fokusera på att rädda sitt eget skuldsatta banksystem. Om den kinesiska centralbanken, som har varit i en bättre ställning än sina västerländska motsvarigheter efter kraschen 2008, inte lyckas övervinna enorma inhemska utmaningar, är en rimlig fråga vem som kommer att rädda Kina?
Under denna spända period före krisen har decentraliserade digitala tillgångar tydligt vänt negativa trender på sina egna marknader och priserna har mest stigit sedan april. Betydelsen av kryptovalutor kommer sannolikt att växa i händelse av en stor kris i det traditionella finansiella systemet. Under tiden har deltagare i den mogna kryptokonomin utvecklat banktjänster baserade på digitala mynt. Till exempel en plattform som nyligen lanserades i partnerskap mellan Bitcoin.com och Cred syftar till att utöka utlåningen och tjäna pengar på kryptoinvesteringar. Bitcoin.com-kunder kan nu tjäna upp till 6% på bitcoin-kontanter (BCH) som investerats i Cred.
Tror du att Kina kommer att lyckas begränsa krisen i sitt banksystem? Dela dina tankar om ämnet i kommentarfältet nedan.
Bilder med tillstånd av Shutterstock.
Behöver du en tillförlitlig bitcoin mobilplånbok för att skicka, ta emot och lagra dina mynt? Ladda ner en gratis från oss och gå sedan till vår Köp Bitcoin-sida där du snabbt kan köpa bitcoin med ett kreditkort.